Mannen med mustaschen

Rubriken har inget med mig att göra vill jag bara klargöra först.

Kom över våra kära kvällstidningar igår och kunde inte låta bli att fascineras av "mustasch-chocken". Alltså han, Rickard Palm, som hade mustasch på nyhetsändingen kl 18 men sedan efter s k tittarstorm rakade bort den lagom till 19.30-sändningen.

Visst är det oroväckande att folk reagerar på en sån sak och år 2008 ringer in och klagar på att ett nyhetsankare har mustasch. Men. Såna jönsar kommer tyvärr alltid finnas. Det som jag egentligen bryr mig över så pass att jag skriver det här är att han böjer sig och rakar bort den. Lite balls måste man väl ändå ha. Känns som ett missförstånd av vad public-service egentligen innefattar.

Mer intressant dock.
Men hur kunde buteljerat vatten bli en betydelsefull kulturell accessoar och hur i hela friden kan en halv värld plötsligt vara beredd att lägga tokigt mycket pengar på märkesvatten, medan den andra halvan törstar ihjäl? Marknadsföring när den är som sämst. Fortsätter det så blir vatten the next "bensin".

Samma arena men en annan Bruce

Har hunnit gå 8 år sedan sist, men ikväll är det dags igen. Bara hoppas dom river av många gamla klassiska dängor.

Up the Irons!


Dagens låttips

You get mistaken for strangers by your own friends
when you pass them at night under the silvery, silvery citibank lights
arm in arm in arm and eyes and eyes glazing under
oh you wouldnt want an angel watching over
surprise, surprise they wouldnt wannna watch
another uninnocent, elegant fall into the unmagnificent lives of adults


The National - Mistaken for Strangers. Rekommenderas.

Om jag själv tar ett steg mot vuxenlivet just nu eller skjuter upp det ytterligare med kommande studieår har jag inte rutin nog att avgöra. Den som lever får se, som klyschan heter. Lite seriöst känns det i a f att tacka ja till ett antagningsbesked med allt som följer. Jag är förväntansfull.

finn.no

Bytes: Gardemoen mot Träsockfestivalen. Rakt av. Helst redan före 14:30.

Någon?


Va fan är det med er?

Mest silly hittills under Silly season: Fifa-guden Sepp Blatter höjer rösten och kallar Manchester Utds motvilja att sälja Cristiano för modernt slaveri. Känns otroligt genomtänkt och baserat helt på vettiga grunder.

Att Cristiano Ronaldo själv valt att skriva  flerårskontrakt trots att han uppenbarligen vill till Spanien då?  "Man har väl rätt att ändra sig". Näe, är man girig och skriver man flerårskontrakt utan försäljningsklausul så får man fan stå sitt kast och låta klubben avgöra om man får lämna.
 
"Spelare behandlas som moderna slavar och en spelares vilja måste alltid  gå i första hand, oavsett kontrakt.", valde Blatter att konstatera. Vi kan ju sluta med kontrakt och låta alla spela där dom vill. Då kan man ju förslagsvis även sluta med fantasilönerna. Inkomstmässigt haltar ju jämförelsen en del. De "omoderna" slavarna hade inte någon fri vilja att bestämma sin egen kontraktlängd heller. Inte ens gå som Bosman efter kontraktets slut.

Ronaldo själv väljer att hålla med. No shit.

Blatter föder ytterligare myten av att intelligens inte är ett krav för att nå toppen. Snarare tvärtom. Idioti tillsammans med saknad av självkritik verkar vara en av de vinnande stigarna om man ska göra karriär.

Dags att styra kosan igen

VHS har varit så vänliga att skicka ut sina antagningsbesked vilket för min del betydde det fyra veckor kvar till lite ny ledighet och att studier väntar till hösten.

Precis som ifjol är det Sundsvall som är på tapeten. Även om det i år mer är en murad vägg.

Så man får alltså igen flytta sig mot nya marker. Och även om jag inte känner många själar, eller totalt har spenderat mycket mer än kanske en vecka av mitt liv i den Sundsvall får det ändå ses som lite av en flytt "hemåt".

Lite vemodigt att lämna ett Oslo som blommat upp nu på sommarn. Har dessutom inte riktigt glömt och gått vidare från London än. Menmen. Efter två år i exil lockar ändå "världens bästa Sverige". Och efter att ha lyckats skjuta på det i några år ska det bli både spännande och utmanande att testa studielivet på riktigt. Förhoppningsvis.

+ + + + +

The dogs on main street howl,
'cause they understand,
If I could take one moment into my hands
Mister, I ain't a boy, no, I'm a man,
And I believe in a promised land.


Tog tunnelbanan ut till Valle Hovin igår för att försöka ge sig in på svartabörsen och det gick lättare än väntat. En kort promenad och 500 kr senare hade man en öl i handen och hörde Bruce dra igång festen med Badlands. Sen väntade tretimmars extas. Grymt mäktigt. Måste upplevas igen känner jag.

Brus!

Fick tack vare en (två?) snäll(a) kusin(er) höra "born to run" på mobilen igår. Om än trött mottagare och taskig sändning, nog faen skulle man ha sett bossen nu när han gör sig besväret att göra en tvådagars i Oslo.

Finn.no imorgon, annars blir det nog lite "hederligt" spatserande kring svarta-börs-hajarna utanför arenan för att känna på stämmningen och försöka göra ett kap.

Sol och varmt se´ nånting under dagen, men precis när man stämplade ut och tog tåget hem öppnade sig himmlen och åskan blev styv i korken. Vad ska det tolkas som?

Jaha, gonatt..?

Så ställs klockan på 04:40 för första gången på länge. Mycket tveksam till att somna redan nu. Men med tanke på att man ligger och slötittar på danska Paradise Hotel kanske kvällen inte förtjänar ett bättre öde.

I övrigt ska jag inte klaga på ledig-mitt-i-veckan-onsdan. Har bjudit både på bad, pizza, en liten öl och linnebränna. Även Och en lite konstig The Happening på biosom avslutning. Fick mig att försöka bonda med lägenhetens enda blomma när jag kom hem.

Reflektioner i EM och semesterns bakvatten

Efter att först ha anlänt till ett soligt Skeå för några veckor sedan och sedan lämnat det i samma skick har jag nu återkommit till ett soligt Oslo. Däremellan däremot kan ingen påstå att vi hade särskilt tur med vädret.

Nu var det inte bara vädret som var uppåt väggarna utan även bensinpriset, FRA med mera med mera. Kändes som att mycket var galet men tyvärr inte han som kanske behövt det mest.
 
Lars Lagerbäck var nämligen precis lika tråkig som vanligt. Kan vi inte bara gå in i ett mästerskap - tuta och köra- kanske förlora 0-5, 0-5 och 0-5, kanske springa ändå till en semi eller t o m final. Försöka åtminstone. Glömma "mest landskamper ska spela"-principen och "vi har gjort det bra som tagit oss hit"-inställningen. För en gångs skull slippa ett hedersamt uttåg ur en turnering.
 
Kanske så att folk börjar sakna den goda tiden när Sverige tryggt spelade sig igenom en turnering utan att skämma ut sig. Kanske för att visa att kan Ryssland och Turkiet dansa ett EM-slutspel kan fan vi också. Folket är trött på Lasse och Lasse är nog rätt trött själv också.

Till sist, grattis Spanien! Om nu bara Norwegian kunde flyga i tid någon gång hade jag även hunnit se första halvlek.