ebbot

Årets stad: Sundsvall, på gott och ont. I konkurrens med ett överjävligt varmt men ändå vackert Florens.

 

Årets match: Sveriges inledningsmatch i EM mot Grekland. 2-0 vinst och om vi inte var bäst i världen så var vi åtminstone bäst i Europa. Sen vet vi ju alla hur det gick,  Chippen blev skadad, Villa fick göra ett 90+ mål och trött-tröttare-Lagerbäck visade normal mästerskapsform.

 

Årets kräftskiva: Nyströms på Liljeholmen som slutade (eller snarare började) med hämtpizza.

 

Årets "bättre lycka nästa år": Den vanliga men sällan genomförda tanken att läsa klassiker under sommaren. Och med tanke på de olästa böckerna i min bokhylla just nu får nog Fjodor m fl vänta åtminstone till 2010.

 

Årets spelning: Ett regnigt och inte helt fullt Valle Hovin är kanske inte Ullevi, men Bossen var Boss och en utomhusspelning med honom är tre timmars extas. 

 

Årets utmanare till årets spelning: En Håkan Hellström i högform på hemmaplan under Way out west. Och en Neil Young, kanske inte i högform men ändå en gigant   på samma festival.

 

Årets äldsta: Skamme. 2008 var året då han tog ett gigantiskt kliv mot 25. Utmanas främst av mig själv som började studera och kände mig gammal.

 

Årets sommar: Tror den toppade i Maj och sedan blev blötare och blötare. 

 

Årets dryck: Mango shake och Chianti.

 

Årets dekadens: Första veckan i Sundsvall. En insparksvecka som tog på krafterna och som avklarades boendes på 22 kvadratmeter i sällskap av en madrass, en kartong som matbord, havregrynsgröt och en massa Norrlands guld.

 

Årets mat: Engångsgrillat i Frognerparken.

 

Årets comeback: Fick under denna jul åka skridskor igen efter två vintrars uppehåll.  Frånvaron märktes knappt (om man bortser från några synanden av isen). Men tanden har blivit blodad och förhoppningsvis blir det fler tillfällen innan vintern blivit vår.

 

Årets skiva: Glasvegas. Mest spelningar på iTunes talar i vanlig ordning sitt tydliga språk. Främsta utmanare: Kings of Leons Only by the night och The Kooks Konk. 

 

Årets investering: Placerade lite Norge pengar i fonder i Augusti. I Augusti! Nog sagt.

 

Årets tur-i-oturen (oskickligheten kanske är mer talande): Att jag ändå lyckades pricka EN räntefond som i protest mot finanskrisen gått plus.

 

Årets semester: Thailand. Lite dyrare och lite mer exploaterat än senast men ändå, en månads avbrott från vintern, vardagen och slasket på Gardemoen och i stället sol, bad, Chang och vackra vyer.

 

Årets svenska skiva: För sent för Edelweiss. Alltid Håkan. Främsta utmanare: Eldkvarns Hunger hotell och Frida Hyvönens Silence is wild. 

 

Årets cule: Leo Messi.

 

Årets bil: Då Starleten har dragit på sig förmågan att koka med jämna mellanrum får istället en joker i form av hyrbilen som rymde både jag, Linnea och hennes utemöbler och bjöd oss på en smidig Oslo-flytt trots att den egentligen skulle stannat i Sverige.

 

Årets TV-serie: Borde egentligen skriva Sopranos här eftersom det är den serie som tagit upp mest av min tid. Men den är ju i sannningens namn inte särskilt 2008 så ger det till en joker i form av Generation Kill istället.

 

Årets citat: "Hur ska man veta innan man sett och hur ska man bestämma sig innnan man vet", Yves Bonnefoy

 

Årets jävlar-i-mig: Skellefteå AIK i serieledning vid jul. Kan mycket väl ha att göra med att jag inte sett några matcher i årets säsong på Haxthausen. 

 

Årets synfel: Närsynt. Linser, glasögon och hela faderullan.

 

Årets "end of an era": Efter alldeles för många timmar och säsonger avslutade jag min FM 07(!) tid med en dubbel med Leeds. Tanken var att gå över till FM 09, men av bl a hälsoskäl har detta ännu inte skett så risken finns att jag gräver fram PCn och gör comeback. 

 

Årets omställning: Från Gardemoen till Mittuniversitetet och en inkomst på i bästa fall en tredjedel.

 

Årets bild: I vanlig ordning en fantastisk kväll i goda vänners goda lag som man så snitsigt kan uttrycka det. Säg ölreklam  och jag svarar Antons stuga. Säg årets bild och jag svarar även då Antons stuga.

 

 

 

 

 

 

Julledigt och kärt återbesök till London har tagit upp min tid senaste tiden. Men årslistan kommer. Prisa gudarna (trycket har väl visserligen inte varit fruktansvärt, men jag känner ändå att ett statement är på sin plats)

Sådärja. Tar julledigt nu och det gör även bloggen mest troligt. 

De flesta slogans har kanske blivit klyschor och variationerna tog troligtvis slut för ett gäng år sedan. Men ändå, med en dåres envishet och i princip utan belägg, säger jag att must måste ju vara en dröm att jobba med i reklamväg. 

Bloggen har med all rätt varit oprioriterad senaste tiden. Om det fortsätter så eller om jag formtoppar återstår att se. Men det förra är väl troligare än det senare. Allt annat vore ju egentligen ohälsosamt.

Efter långt gångna planer på att skaffa en längre nätverkssladd gjorde jag idag slag i saken. (Kortfattat: då kan jag alltså sitta vid köksbordet, skriva och ha internet. Att det tagit sån tid beror på tankar om en router som jag tillslut släppt). Blev i kassan glatt överraskad när den kostade 30 kronor mindre än prislappen. (Här borde jag ha anat oråd)

Tony Soprano: Where the fuck have you been? You're late! 
Christopher Moltisanti: Sorry, the highway was jammed with broken heroes on a last-chance power drive. 

Jag tror jag förstår marknadsföringstanken. Men om man släpper sina samlade alster under namnet "ett livsverk" vid 22 års-ålder hur följer man då upp det?

Hade egentligen tänkt åka till Sthlm redan i kväll men lät min orutin lysa igenom på Tradera i morse. Plan B var att se lite hockey med sopcast men viljan att visa Skell verkar inte finnas. Efter en heldag på skolan lockar inte studielitteraturen överhuvudtaget (det hade den väl inte gjort ändå, men det är ändå en sak som bör göras).

Väskan är redan packad som Plura skulle ha sagt. Riktigt så är det inte, och vore den det så ligger Sthlm i helgen närmare till hands. Biljetten är åtminstone bokad, och tiden har ju en tendens att gå fort.

Fick idag mitt första nummer av facktidningen Journalisten. Känns som det kan vara en milstolpe i karriären.

Vet inte om jag är hopplöst sent ute, men upptäckte nyss Genius-verktyget i iTunes. Att vilja ha en playlist men sakna motivation att faktiskt göra den är inte längre något problem.Ett Genius-klick på It´s the nightime med Josh Rouse gav mig detta. Inte särskilt kreativt. Men roligt.